Under den senaste istiden täckte inlandsisen hela Finland.
För 12000 år sedan bildade smältvattnet från isen en jättelik sötvattenssjö, -
ett förstadium till det hav vi kallar Östersjön.
Småningom strömmade havsvatten in från Atlanten.
Östersjön fick den svaga salthalt den har idag.
Det kallas brackvatten.
Den enorma ismassan tryckte ner landet.
Men då isen smälte började landytan långsamt stiga.
Det här kallas landhöjning.
Den pågår fortfarande med varierande hastighet.
Österbotten stiger landet upp till 90 cm på hundra år.
Landhöjningen i Nyland är ca 30 cm på samma tid.
I den finländska skärgården syns spåren av istiden på många sätt.
I Österbotten bildar moränåsarna parallella mönster.
De här åsryggarna, som fått namnet "de Geer moräner" -
har utsetts till delar av UNESCOs världsarv.
I Åbolands skärgård och i den nyländska skärgården finns också moränbildningar.
Ön Jurmo i Åboland är en del av Salpauselkä randmorän -
precis som Sandö i Dragsfjärd.
Från luften ser man hur moränbildningarna försvinner under vattenytan.
Då strandvattnet sköljde bort lättare jordpariklar uppstod så kallade djävulsåkrar.
Då vattnet från en istidsälv under en längre tid rann ner på samma ställe -
skapades urholkningar i berget.
De kallas jättegrytor.
De släta hällarna i skärgården uppstod också under istiden.
De slipades då den tunga inlandsisen gled över berget.
Skärgården delas in i olika zoner beroende på förhållandet mellan land- och vattenyta.
Fastlandszonen ligger innerst längs kusten.
Områden där holmarnas andel dominerar kallas innerskärgård.
Kännetecknande för innerskärgården är stora holmar med små skyddade vattenområden mellan sig.
I mellanskärgården är holmarna och skären mindre och vattenytorna större.
I ytterskärgården dominerar havet över landområdena -
för att slutligen övergå i havszonen där havet helt härskar över små grynnor och skär.
Trots att istiden upphörde för ca 10 000 år sedan lägger sig isen vanligtvis ännu vintertid i skärgården.
Då isen inte är tillräckligt stark för att bära fordon är det svårare att röra sig där.
Då råder menföre.
När solen stiger högre på himlen öppnar sig de första råkarna, -
som snabbt växer tills havet igen svallar fritt.
Vårvädret kan vara ombytligt -